Hur lång ska dygnsvilan vara?
Arbetstidslagen kräver att arbetstagaren får minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (13 §). Det är vilan mellan passen som räknas, inte passens längd. Den som stänger klockan 23 och öppnar klockan 07 nästa morgon har fått åtta timmar, och då fattas tre.
Tillfällig avvikelse
Avvikelse får göras tillfälligt, om den föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, och under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet. En vattenläcka klockan två på natten är ett sådant förhållande. Ett schema som varje vecka lägger stängning och öppning för tätt är det inte.
Vad räknas som nattvila?
Utöver dygnsvilan finns en regel om nattvila: arbetstagaren ska ha ledigt för nattvila, och i ledigheten ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå (13 a §). Också här får avvikelse göras under de förutsättningar lagen anger, bland annat vid arbete som måste bedrivas natt.
För en verksamhet med fysisk drift är det här den regel som oftast krockar med verkligheten: bommen, larmet och den sista gästen hör inte till kontorstid. Lägg hellre en beredskap än ett pass över midnatt, och håll reda på skillnaden.
Hur lång ska veckovilan vara?
Under varje period om sju dagar ska arbetstagaren få minst 36 timmars sammanhängande ledighet (14 §). Veckovilan ska så långt det är möjligt förläggas till veckoslutet. I en verksamhet som har öppet varje dag betyder det att någon annan måste ta passen när den ordinarie är ledig, och det är den beräkningen som avgör hur många personer schemat behöver.
Till veckovilan räknas inte beredskapstid, alltså tid då arbetstagaren får vara någon annanstans än på arbetsstället men ska stå till förfogande för att arbeta om behov uppstår. Ett veckoslut med jour är ingen veckovila.
Hur mäts vilan mellan två pass?
Räkna alltid från slutet av det sista passet till början av det första. Fyra uppställningar på en anläggning med öppet varje dag, ritade på samma spår över tre dygn: det fyllda blocket är ett pass, den heldragna linjen är vilan som schemat ger, och den tunna linjen under den är kravet räknat från samma klockslag.
- Kvällspass 15:00–23:00, morgonpass 07:008 timmars vila
- Tre timmar fattas mot kravet i 13 §, och schemat håller inte. Vilan är kortare än den tunna linjen.
- Kvällspass 15:00–23:00, morgonpass 10:0011 timmars vila
- Kravet i 13 § är precis uppfyllt. Nattvilan behöver också gå ihop, och den gör den här: tiden mellan midnatt och klockan 5 ligger i vilan.
- Pass 08:00–16:00 två dagar i rad16 timmars vila
- Här är dygnsvilan aldrig problemet. Det är veckovilan som avgör hur många personer schemat behöver.
- Ledig fredag 16:00 till söndag 08:0040 timmars ledighet
- Veckovilan på 36 timmar är uppfylld, om ingen beredskap ligger i den. Kravet är längre här, och därför är den tunna linjen längre.
Det är den sista raden som är lättast att missa i en liten verksamhet: ledigheten finns i schemat, men telefonen ligger kvar hos samma person hela helgen.
Måste schemat läggas 14 dagar i förväg?
Nej, inte enligt lagen. Många tror att schemat enligt arbetstidslagen ska läggas två veckor i förväg, men det står inte där. Regeln kommer från kollektivavtal, och om den gäller dig beror på vilket avtal verksamheten har. Finns avtalet är fristen ofta 14 dagar, och då är den bindande genom avtalet, inte genom lagen.
Går reglerna att avvika från?
Ja. Arbetstidslagen går att avvika från genom kollektivavtal (3 §), inom de ramar som EU:s arbetstidsdirektiv sätter. Har verksamheten ett kollektivavtal kan reglerna om vila se annorlunda ut, och då är det avtalet som gäller. Läs avtalets kapitel om arbetstid innan du bygger schemat, inte efter.
Gäller lagen dig som ägare?
Inte alltid. Lagen räknar upp undantag i 2 §, bland annat arbete som utförs av en arbetstagare med företagsledande eller därmed jämförlig ställning, och arbete som utförs av en medlem av arbetsgivarens familj. Driver du verksamheten själv är det alltså inte dina egna timmar reglerna handlar om, utan de anställdas.
Det är ingen ursäkt för att lägga allt kvällsarbete på sig själv, men det förklarar varför ett ägarlett schema ofta ser ut som det gör: ägaren tar passen som inte går att lägga på någon annan utan att vilan spricker.
När du lägger schemat
- Räkna vilan mellan sista passet en dag och första passet nästa dag, person för person, inte som ett genomsnitt.
- Kontrollera att nattvilan innehåller tiden mellan midnatt och klockan 5.
- Se att varje person har en sammanhängande ledighet på minst 36 timmar varje sjudagarsperiod.
- Håll beredskap utanför veckovilan, och skriv ned vem som har telefonen.
- Läs vad ert kollektivavtal säger om vila och om när schemat ska vara klart.
- Spara det publicerade schemat, så att du kan visa hur passen låg om frågan kommer.
Schemat och stämplingen i samma system
Vilan är en räkneövning på minuter, och den blir enklare när passen och stämplingen ligger på samma ställe:
- Pass och vem som jobbar i dag
- Stämpla in och ut, i ordning
- Passen för en vecka i en vy
- Vilan mellan två pass, räknad när schemat läggs
- Beredskap som en egen rad
Revelius räknar inte ut vad ert kollektivavtal kräver. Lagens miniminivåer går att räkna; avtalets frister och undantag gör det inte. Läs avtalet, och fråga ert fackförbund eller en jurist när det är oklart.
Källor
- Arbetstidslagen (1982:673), 2, 3, 13, 13 a och 14 §§. Läst 12 oktober 2026.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning. Läst 12 oktober 2026.
- Arbetsmiljöverket: dygnsvila, veckovila och nattarbete. Läst 12 oktober 2026.
Sidan är en sammanfattning med paragrafen angiven, inte juridisk rådgivning. Kollektivavtalet kan säga annat, och då är det avtalet som gäller.

